Extra stark

Maken till en starkare kultur är svår att finna. För romer har det handlat om överlevnad, om styrkan i det gemensamma och om stoltheten i att ha en tydlig identitet. Vissa bitar av kulturen delas generöst med omgivningen, såsom musik, sång och dans. Andra områden av kulturen är mer okända. Genom att tillhöra en liten, utsatt grupp, har romer utvecklat strategier för att skydda sin kultur från omvärlden. En kultur berikas och växer, ibland åt olika håll. Någon del får stå tillbaka när en annan utvecklas. Varje generation bidrar till förnyelse.

Fika 
är ett ord som kommer från Romani chib

Romska dialekter

Romer och resande finns över hela världen och många av dem har en gemensam språkstam – romani chib, ett samlingsbegrepp för de olika dialekter som romer talar. Språket har formats och förändrats över tid. Ord har lånats in från de länder romer har bott i. Samtidigt har ord ur romani chib lånats ut till andra språk. Ord från romani chib som finns i svenska språket är till exempel fika, tjej, jycke, bira och macka.

De vanligaste romska dialekterna i Sverige är:

  • Kalderash som till största delen talas av svenska romer.
  • Kaale talas av finska romer. Det var tidigare förbjudet att tala kaale i Finland. Därför talas inte längre kaale av så många.
  • Lovari talas av utomnordiska romer som kom till Sverige från Europa på 1950-talet.
  • Arli/gurbeti talas av nyanlända romer som kom till Sverige under Balkankriget i början av 1990-talet
  • Resanderomani talas av resandefolket. De härstammar delvis från de första romer som kom till Sverige på 1500-talet. Fram till våra dagar har det varit ett språk som bara talats innanför hemmets väggar, dolt för andra.

Romer är ett folk utan nationsgränser liksom romani chib är ett språk som talas oberoende av i vilket land man lever. När romer boende i olika länder träffas förstår de oftast varandra.

Romer har inte haft ett eget skriftspråk, eftersom de flesta av dem var analfabeter. Det var inte förrän 1971 som de fick ett internationellt, romskt alfabet. Det romska språket har varit ett skydd mot en ofta fientlig omvärld. Därför har romer varit rädda om och inte velat lämna ut sitt språk. Som exempel gavs Katarina Taikons bok Katitzi ut på kalderash först år 2008.

Romer – en nationell minoritet i Sverige

År  2000 fick romer nationell status som minoritet i Sverige. Här ingår svenska romer, finska romer, utomnordiska romer, nyanlända romer och resande. I Sverige räknar man med att det finns mellan 50 000 – 100 000 romer och resande. Antalet är osäkert då många döljer sin identitet. Romer gick tidigare under benämningen zigenare och resande kallades tattare.

I den romska minoriteten ingår följande:

  • Svenska romer kom hit i slutet av 1800-talet och i början på 1900-talet.
  • Finska romer kom hit på 1950- och 60-talet, då inreseförbudet för romer hävdes. Många av dem som kom var ättlingar till de romer som flyttades från Sverige till östra Finland under 1600-talet, för att befolka den delen av landet och utgöra en spärr mot Ryssland.
  • Utomnordiska romer kom till Sverige på 1950- och 60-talet, främst från Polen, Ungern, dåvarande Tjeckoslovakien, Frankrike och Italien.
  • Nyanlända romer kom till Sverige från Balkan under början av 1990-talet (Balkankriget) fram till idag.
  • Resande anses av många vara ättlingar till de romer som kom till Sverige under 1500-talet.
  • Romer från Östeuropa har under senare år kommit till Sverige.

Flera av dem som idag benämns som resande anses var ättlingar till de romer som kom till Sverige under 1500-talet.

Under senare år har det också kommit romer från Östeuropa till Sverige.

Ett folk – många religioner

Romer har inte någon egen religion utan har anpassat sig efter värdlandets. Detta har varit en del i deras överlevnad och anpassning. De finns representerade inom alla de stora världsreligionerna.

Svenska kyrkan försköt romer och resande redan på 1500-talet. De fick inte döpas, vigas eller begravas på kyrklig mark. Samtidigt fanns det flera präster som visade engagemang i romernas sak genom att både döpa och begrava dem. Det dröjde dock fram till 1970-talet innan romer offentligt välkomnades i Svenska kyrkan.

Flera frikyrkor välkomnade romer i sina församlingar, främst Pingstkyrkan.

Med ena foten i det romska

De romska traditionerna är som ett mynt – å ena sidan erbjuder de ett tryggt sammanhang att leva i, å andra sidan kan de begränsa tillvaron. Allt fler romer ingår idag i sammanhang som sträcker sig utanför den romska gemenskapen.

Att lämna platsen där föräldrar och syskon med familjer finns är ett stort steg. Den äldre generationen vill inte släppa den kultur som varit en trygghet för dem. Samtidigt vill en uppväxande generation skapa egna traditioner som kan komplettera de romska.

Romsk kultur
– ett mobilt samhälle med ansvar och gemenskap

För att överleva en tillvaro i utanförskap organiserade romer egna samhällen. De skapade regler för att få livet att fungera. Detta gällde vardagen och familjen såväl som gemenskapen i den större gruppen. Den romska kulturen blev ett skydd mot världen utanför. Begrepp som att ta ansvar för varandra och att ingå i en stark gemenskap är kännetecknande för den romska kulturen.

Romer levde länge som statslösa och har historiskt inte några byggnader att knyta till sin egen historia. Istället har den romska kulturen, det immateriella, fått står för tryggheten. Precis som språket, romani chib, har romerna skyddat gruppen och sin kultur från omvärlden.

Förändringar tar tid

Idag lever svenska romer med en fot i majoritetssamhället och en i det romska. Familjen, som omfattar flera generationer, står i centrum och utgör ett starkt sammanhållande kitt. Det romska samhället är ett patriarkat med hövdingen som ledare. En romsk hövding är av tradition för det mesta en man. Kvinnorna i det romska samhället beskrivs som mycket starka men anses av många fortfarande ha sin plats i hemmet. Romska flickor förväntas ofta, men inte alltid, passa upp på sina bröder och fäder.

Det romska samhällets traditioner skapar identitet, gemenskap och trygghet. Än idag finns en skyddsmur mot världen. Naturligtvis sker förändringar också i det romska samhället men som alla förändringar tar de tid att genomföra.

 Engagemanget för varandra är stort inom den romska gruppen. Detta innebär exempelvis att något som rör en romsk familj samtidigt kan vara en angelägenhet för personer utanför familjen, avlägsna släktingar men även andra inom gruppen.

Det är många gånger svårt att avvika från normen. Inom den romska gruppen lever man än mer normativt än i majoritetssamhället. Detta märks inte minst i synen på sexualitet. Relationer som avviker från det heterosexuella ses som hot mot det romska.

Utbildning och nya yrken

Idag utbildar sig fler och fler romska ungdomar, framförallt flickorna. Det skapas nya yrken och karriärvägar. Tack vare det digitala och distansstudier kan många bo kvar och ändå få tillgång till utbildningar långt bort men inte alltid. Hur gör en romsk ungdom som hittar sin drömutbildning många mil hemifrån?

Idag ser vi ungdomar som skaffar sig för romer nya yrken. Romska perspektiv behövs inom många områden. På så vis skapas också förebilder för yngre och kommande generationer.

Samtidigt hoppar flera romska ungdomar av skolan, framförallt pojkar. En del av dem drömmer om att göra affärer, kanske handla med bilar så som många gjorde förr. Detta är inte helt enkelt. Idag ska man möta ett samhälle som till stora delar kan kännas abstrakt. Det innebär att yrken och möjligheter som fanns förr har ersatts av andra, vilket kräver omställningar och i många fall utbildning. Romer som väljer nya vägar och lyckas blir viktiga inspiratörer för den yngre generationen.

Idag engagerar sig många romska ungdomar i ungdomsråd och årligen deltar de ungdomskonferenser. Där diskuteras stora frågor som demokrati, hälsa men också utbildning.

Äktenskap

Romerna gifter sig fortfarande som mycket unga. Det är inte länge sedan man lämnade en tradition av barnäktenskap. Val av partner är en angelägenhet för den stora familjen. De romska bröllopen var och är en viktig del av den romska strukturen. Där träffas alla. Föräldrar ser helst ut ett lämpligt parti åt sitt barn men idag lyssnar alltfler romska föräldrar på sina ungdomar och ser positivt på att de själva söker en livspartner. Det fanns en tradition att unga romer rymde tillsammans med den de själva vill gifta sig med. På så sätt tvingade man fram ett giftermål. Detta sker än idag men sällan..

Romska äktenskap har ofta ingåtts inom det romska samhället, utan medverkan av en formell vigselförrättare. Bakgrunden till detta är att romer länge var utestängda från Svenska kyrkan.

Romska flickor beskyddas av familjemedlemmar. Det kan handla om att en bror eller en äldre kvinna finns med i skolan eller när flickan är ute på sin fritid. Anledningen till att man gör detta sägs bero på rädslan för brudrov. Det finns två sidor av myntet – trygghet kontra flickans frihet.

 

Fika 
är ett ord som kommer från Romani chib
Fika 
är ett ord som kommer från Romani chib