Kivik

Kiviks marknad fyllde en alldeles speciell funktion hos svenska romer. Det var hit man kom för att träffa sina släktingar. Annars hade romerna under sitt kringresande liv ganska lite kontakt med varandra.  Vissa platser i Sverige som posten i Gamla stan i Stockholm fungerade som sambandscentral. Hit skickade eller lämnade man brev och meddelande. De romer som hade vägarna förbi gick alltid inom. Fanns det något till mig?

Alla visste att på Kivik träffas vi. Där var det stora släktkalaset!

Här skvallrades det, gjordes upp om sånt som behövde göras upp om, som äktenskap och ibland om oförrätter. När något allvarligare hade hänt hölls det kris, romsk rättegång.

Kiviks marknad innebar också en möjlighet för romerna att tjäna lite extra pengar. De tog tillfället i akt, klädde upp sig och erbjöd allt man hade på sin repertoar. Många marknadsbesökare kom bara för att titta på romerna. Detta visste marknadsgeneralen och var noga med att romerna skulle ha en bra plats på marknaden.

På Kivik var det bara gyckel

Vi hade ett nummer med de musikaliskt dansande hönsen. Vi hade ett bord med ett rött draperi. På den stod det en bur med höns. Vi slängde ut lite godis till dem. Sen spelade vi en balad. Hönsen gick och pickade. Det var ungefär som man spelade en tryckare. Sen när vi bytte låt och spelade lite latin. Då började de flaxa och lyfta från golvet. Och folk undrade hur hönsen kunde höra skillnad på musikstilen. Otroligt musikaliska höns! Tredje låten spelade vi en reggae då flaxade och kacklade de. Sen var det slut.

Hemligheten med det här var att bakom skynket fanns en blåslampa. Så ju mer jag spelade ju mer eldade de på. Det blev varmt om fötterna på hönsen. Så man kan säga att golvvärmen uppfanns på Kivik 1950. Vi försörjde oss på alla möjliga sätt.

Det fanns ett tält intill. En utropare sa kom och se världens största bluff. Ingen har lyckats lösa den. Folk betalade en 25-öring för att gå in där. När folk kom ut så sa man vad var det? Vad var det?  Nej, men titta själv sa de. Så folk gick in så gick de lite till vänster. Rätt som det var de ute.

Det var ju en bluff. Folk kunde ju inte klaga.

Romsk informant

Varietéer och släktträffar

Vi slog läger mellan varietétälten, mellan karusellerna. Vi som hade lite bättre betalade lite mer till marknadsföreståndaren. Då fick vi bo bättre. Vi kom alltid dagen innan. Dagen efter åkte man. På Sjöbo var det hästmarknad. Det var bara hyckleri på Kivik. Eller skådespeleri. Det är samma sak. Mamma spådde, farmor spådde. Min pappa han sålde lite. Han sålde kopparkärl. Det var inte så mycket. Han var mest med sina kusiner på sin sida. Hela pappas släkt var där. Sen reste vi tillsammans tre veckor.

Romsk informant

Vi hade varieté på Kiviks marknad. Du vet att Kiviks marknad var en knutpunkt för alla zigenare. Det fanns inga stora marknader då som det finns idag. Alla kom och träffades. Unga pojkar och flickor kom och fick se varandra för att sedan gifta sig. Det var i Kivik alla skulle till på den tiden.

Kiviks marknad var en knutpunkt och som vi sa, alla träffades. Marknadsafton blev att de träffades och skulle ta en hutt på kvällen, i tälten. Det var kultur, de skulle spela och sjunga lite grann. Det var före marknaden som allting började. Då på den tiden hade vi varieté. Vi höll på från elva-tiden fram till…ja, vi fick ju sluta tidigt för vi var barn. Vid nio skulle vi gå och lägga oss. De äldre spelade dansmusik till tolv – ett på natten. Då var det fri dans, vem som ville kunde komma in och dansa. De dansade med zigenarflickorna också. Flickorna fick inte dansa hur som helst. De fick inte hålla om varandra. Det var respekt att man inte skulle göra bort sig. Det var många som ville dansa med de romska flickorna.

Romsk informant

Romer visade upp sig både för varandra och andra

På Kivik visade man inte bara upp sig för andra utan också för varandra. Man la ut dunbolstren, klädde upp sig  och visade hur bra det hade gått sedan förra gången det var marknad. Alla förväntade sig att se romer på marknaden.

Romerna blev också en del av gemenskapen och etablissemanget. Man blev någon, musiker, tivoliägare etc. Efter marknaden var man bara en vanlig rom igen.

På marknaden sålde vi hästar, mattor, kopparbyttor, dukar, spådde och förtennade. Mötena på marknaderna har ersatts av pingstkyrkan.

Dit går man ofta två gånger i veckan.. Man ber inte så mycket men handlar, byter döttrar kort sagt samma som på marknaden.

Romsk informant

Runt Kiviks marknad var det mycket romer i rörelse. Det är samma sak i Rörum på 30-talet då var det mycket romer i rörelse. Jag kan tänka att det var kring marknaden. Då höll de till vid brandstationen i Rörum. Ungdomarna höll gärna till där. En brådmogen ung man hade närmat sig på ett mindre anständigt sätt de zigenska flickorna. Han blev bortjagad med kniv.

Svensk informant

Min svärfar arbetade tillsammans med marknadsgeneralen, på Kiviks marknad. Han kände alla romer och var mycket mån om dem. Det var noga att de skulle komma och att de skulle ha sina bestämda platser. De bodde nog lite utanför kanske i det som kallades zigenarhålan men hade sina ”businesstält” på själva marknadsplatsen. Han kände alla och gick alltid runt och pratade med dem. Han var mån om dem och ofta slapp de betala hyra för sin plats.

Min son hjälpte alltid farfar på marknaden, han kanske minns mer. Men han var bara runt tio år på den tiden.

De kom lite innan marknaden, det var liksom ett släktmöte. Romerna hade vanliga kläder när de kom och for men under marknadsdagarna klädde de upp sig i mer traditionella kläder.

Svensk informant

Alla uppträdde. Redan från tidig ålder fick barnen stå på scen. Till Kivik kom många som ville roas och uppleva något extra.

Jag sjöng på Kiviks marknad när jag var en 8 – 10 år. Jag sjöng från morgon till kväll. Då blev jag hes i halsen. Då sa min farfar till min pappa, gå och köp han lite iskakor. Pojken måste ha iskakor han är så hes i halsen. Det var glass

Romsk informant