Bromölla

Livet i det romska lägret

Varje år återvände romska grupper till trakten kring Bromölla. De slog läger på just den här platsen, som då låg i utkanten av samhället. Att resa i mindre grupper och inte vara så många, gjorde att romerna lättare accepterades av lokalbefolkningen. De bodde i tält eller vagnar som oftast placerades i en ring, vilken skapade trygghet och gemenskap i lägret. De var rädda för samhället utanför och oron fanns där konstant – att någon skulle komma på natten och jaga bort dem.

 

Den romska gruppen kunde liknas vid ett eget samhälle med egna lagar, regler och rättssystem. Hövdingen bestämde och han hade oinskränkt makt. Det var han som fördelade inkomsterna rättvist mellan alla och det var också han som bestämde och höll ”kris”, romska rättegångar.  Personer vars handlingar sågs som ett hot mot gruppen kunde uteslutas ur gemenskapen. I praktiken innebar det en katastrof för en person som redan var statslös.

Alla i lägret hjälptes åt med vad som behövde göras, men arbetsuppgifterna var strikt uppdelade mellan män och kvinnor. Barntillsyn, matlagning och tvätt var kvinnornas sak. När ett barn skulle födas blev det stor uppståndelse. Ett eget tält för förlossningen restes, och en kvinna som själv fött många barn fick agera barnmorska.

Precis som idag fanns också skillnader inom den romska gruppen. Hästhandlare och hantverkare tjänade mer, hade högre status och bodde därför bättre. Men allt berodde på de förutsättningar som fanns där och då. Männen arbetade oftast utanför lägret. Bönderna i trakten behövde hjälp med mjölkkannor som var trasiga och måste förtennas. I Bromölla fanns förr både slakteri och bageri som behövde romernas kunnande. Gällde det stora arbeten som tog tid kunde de stanna lite längre än de lagstadgade tre veckorna.

Industrialismens framväxt gjorde att efterfrågan på traditionella romska hantverk försvann. Musiken blev nu den viktigaste inkomstkällan för romerna. Till deras musik- och dansföreställningar kom nyfikna för att titta, lyssna och förundras över de granna kläderna och den temperamentsfulla musiken som spelades.

 

 

Läs gärna berättelser kring livet i det romska lägret
från både romer och lokalbefolkningen
.

Bromölla

Bromölla vid Ivösjöns södra strand är uppväxt kring ortens flaggskepp Iföverken. Runt om bröt företaget kalk och kaolin, för att använda i tillverkningen. Produkterna – sanitetsporslin, armaturer, mosaik och isolatorer känner många igen. Iföverkens industrimuseum visar dem alla. Bromölla är vidsträckt och bebyggelsens årsringar tydliga. Iföverken har bidragit till samhällsbygget och genom sina produkter också satt en tydlig prägel på många byggnader, mosaikbeklädda fasader inte minst. Men alla i Bromölla arbetade inte på Ifö. Här fanns också andra näringar, bland annat slakteri, bageri och många jordbruk. Där behövdes romer med yrkeskunskap. Slå läger fick de göra i Bromöllas södra del, nära Skräbeån. Än idag ligger platsen lite avsides men används bland annat av fritidsfiskare i området.