Romska minnesplatser

År 1959 togs ett politiskt beslut att romer skulle ges möjlighet att bli bofasta. Innan dess var det nästan omöjligt för dem att hyra fastigheter. Romer var hänvisade till ett ambulerande liv i utanförskap. Ofta tvingades de flytta med några dagars mellanrum. Som längst fick de stanna ett par veckor på samma plats. Romer saknar byggnader som hör samman med deras historia längre bak i tiden. De kan inte säga: Där, på den gården växte min morfars mamma upp.

Projektet Romska platser har som syfte att visa och levandegöra några av de platser där romer slog läger. Skälen till att vi valde Arkelstorp, Bromölla, Degeberga, Kivik och Sankt Olof är flera. Där kunde vi tack vare hjälp från boende på orterna, inte minst från medlemmar i hembygdsföreningar, identifiera platser där romer bott. Dessutom kunde vi i intervjuer med äldre romer knyta specifika minnen just till dessa platser. Därtill fanns en vilja hos lokalbefolkningen att lyfta den romska historien på orterna.

Vi har också tagit hänsyn till att de fem platserna som nu har fått skyltar ligger relativt nära varandra och tillsammans skapar en resrutt.

Tidigare och pågående samarbeten mellan Romska kulturcentret och Regionmuseet

Den romska vagnen

År 2011 rullades en romsk vagn in på museets gård. Med det inleddes ett aktivt samarbete mellan Romska kulturcentret i Malmö och Regionmuseet Kristianstad. Samtidigt med att den romska vagnen fanns på museet visades utställningen The Roma Journeys - fotografen Joakim Eskildsens bilder från de år när han reste runt och bodde tillsammans med romer runt om i Europa. Detta gav en spännvidd som möjliggjorde pedagogiska satsningar riktade till de yngre skolbarn men också till högstadieungdomar. För att ytterligare lyfta den romska historien ingick uppsökande verksamhet, framförallt riktade till äldre skolelever. Någon gång längs vägen såddes fröet till nästa samarbete – Lungo Drom.

Lungo Drom

Regionmuseet och Romska kulturcentret i Malmö sjösatte 2013 arbetet med Lungo Drom. Det är ett skolprojekt som utgår från en utställning om den romska minoriteten. Lungo Drom kommer packad i två koffertar som symboliserar romernas resa. Syftet är att med utgångspunkt från koffertarnas innehåll förklara och pedagogiskt levandegöra den romska minoritetens kultur. Många tusen elever har tillsammans med sina lärare har fått möjlighet att kliva in i den romska historien under några timmar eller en heldag. Koffertarna har fått stor spridning och bokas fortfarande av skolor.

Under arbetet med Lungo Drom väcktes tankar på att synliggöra romernas historia i landskapet. Detta blev verklighet genom projektet Romska platser.

Romskt hantverk

Processer löper ofta parallellt och inspirerar varandra. Vintern 2018 inleddes arbetet med Romskt hantverk och formspråk. Syftet är att lyfta det romska hantverket och inspirera romska ungdomar att föra hantverket vidare och bidra till att utveckla formspråket. Regionmuseet medverkar i första fasen av projektet, själva inventeringen. Inom det större projektet skrivs en bok, det planeras också en hantverksutbildning för ungdomar. I workshopar ges möjlighet att pröva olika hantverk och tekniker.

En dokumentär om romer

Ytterligare projekt väntar på sjösättning. Ett av dem är en dokumentär där romernas livsberättelser blir film. Fortfarande finns äldre romer som kan berätta hur det var att bo i tält och i vagnar och hur det var att leva vid sidan av majoritetssamhället. För varje dag som går blir det alltmer bråttom att ta hand om deras minnen.

 

Romska företrädare

I den romska gruppen finns och har funnits flera företrädare. Systrarna Katarina och Rosa Taikon blev bland de första att nå ut i media med kampen för romers rättigheter. Katarina var författare och samhällsdebattör. Rosa var silversmed men hon var också en förkämpe för romers rättigheter. Flera har stridit före dem. Idag delar många på stafettpinnen. Här kan nämnas författaren Hans Caldaras och Fred Taikon, skribent i den romska tidningen É Romani Glinda. Med bas i Skåne finns Monica Caldaras, lärare, och även hon aktiv för att lyfta romers rättigheter. Ett arbete som sonen Erland Kaldaras för vidare. Han är ansvarig för Romska kulturcentret i Malmö. Idag är Erland en offentlig person, en samhällsdebattör som finns med i många sammanhang. Han anlitas ofta som föreläsare och representerar romer i samtal med statliga myndigheter. Utomlands medverkar Erland bland annat då EU diskuterar romska frågor.

Inom den romska gruppen finns många andra företrädare, en del syns offentligt medan andra arbetar i det fördolda.

Unga romer som förebilder

Stora satsningar görs på romska barn och ungdomar, exempelvis inom idrott och hälsa. Engagemanget bland romska ungdomar växer, inte minst när det gäller samhälls- och utbildningsfrågor. År 2000 grundades Romska ungdomsförbundet, RUF, som på olika sätt lyfter angelägna ämnen. Inom ramen för RUF arrangeras också kurser och utbildningar.  Varje år hålls ungdomskonferenser i vilka romska ungdomar från hela landet deltar. Du hittar mer information på www.rufs.org

 

 

Bidragsgivare

Projektet Romska platser har finansierats av:

Regionmuseet Kristianstad – ett museum för alla

I ett museums uppdrag ligger att vara till för alla. För Regionmuseet Kristianstad betyder det att vi aktivt arbetar med olika grupper, för att synliggöra deras del i vårt gemensamma kulturarv och vår historia. Det är viktigt att göra det osynliga synligt, vilket vi bara kan göra genom nya perspektiv, berättelser och tolkningar av det förflutna.

Regionmuseet är stolta över att ha kunnat bidra till att lyfta platser av stor betydelse för romer och de berättelser som är förknippade med dessa platser. Det är vår intention att även i framtiden aktivt arbeta för att fler röster ska höras för att visa på att det inte finns en sanning utan många berättelser. De nationella minoriteterna är viktiga att uppmärksamma, men det finns också många andra grupper som behöver få sina historier berättade och där har museet en viktig roll att spela.

Regionmuseet är på många sätt en samhällsaktör som vill samverka med olika organisationer, individer, grupper och föreningar. Vi tror att samarbete är viktigt för att få in många perspektiv och att vi själva lär oss mycket genom samarbeten med andra. Ofta blir också resultatet bättre om de som känner en tillhörighet till ett ämne, och därmed är experter, är medskapande. Även om det finns styrdokument, policies och lagar som säger att det är viktigt med jämställdhet, hållbarhet, nationella minoriteter, barn- och unga och mycket mer, så kommer ändå drivkraften av att vi vill att alla ska känna sig hemma hos oss, känna igen sig hos oss och känna sig sedda hos oss.

Romska kulturcentret i Malmö

Romska Kulturcentret kokar av aktiviteter som lyfter fram och stärker romsk kultur. I lokalerna på Ystadvägen 46 i Malmö ryms det mesta - basutställning, biograf, konsertlokal, musikstudio, bibliotek och café för att nämna något av det som erbjuds. Rollen som mötesplats är viktig. Det går alltid att beställa en kopp kaffe eller te och sitta ner för att prata en stund.

Romska Biblioteket var först ut, då många hyllmeter böcker flyttade in i lokalerna 1997. Först 2003 övergick verksamheten i Romska kulturcentret. Visionen om att skapa ett kulturcenter diskuterades bland Malmös Khelderash-romer redan under 1970-talet men som ofta, när det gäller banbrytande verksamheter, fick man invänta att tiden skulle mogna.

Det romska kulturcentret är en ideell organisation med styrelse. Centret grundades av läraren Monica Caldaras. Idag engagerar kulturcentret flera generationer romer. Årligen arrangeras romska kulturveckan i november. Den romska nationaldagen 8 april utgör vårens stora händelse. Firandet äger rum i Malmö Folkets Park.

Oavsett var man befinner sig i det romska kulturhjulet är Romska Kulturcentret navet. Idag är det också basen för uppsökande verksamhet, såsom workshops, föredrag, skolvisningar, musik, sång och dans.

Fotografer/Bildbyråer

Bilder i Syd, Torkel Edenborg, IBL, Katarina Lundmark, Moderna museet/ samt privata bilder.

Tack

Tack till alla romer som generöst bidragit med minnen och berättelser. Utan er hade vi aldrig kunnat genomföra Romska platser.

Flera föreningar har varit behjälpliga under arbetet, framförallt med att inventera platser där romer slog läger. Ett särskilt tack till:

  • Gärds Härads Hembygdsförening
  • Ivetofta Hembygdsförening
  • Kiviks Museum
  • Oppmanna-Vånga Hembygdsförening

Vi vill också tacka många i lokalbefolkningen som delgett oss minnen av när romer kom till deras by.

 

Tack till fastighetsägare som upplåtit mark för skyltarna:

  • Arkelstorp Kristianstads kommun
  • Bromölla Bromölla kommun
  • Degeberga Kristianstads kommun
  • Kivik Axels Tivoli
  • Sankt Olof  Henrik von Görtz

 

Varmt tack för bra samarbete till följande företag:

  • Fotograf Torkel Edenborg AB,  formgivning och foto
  • Graphoteket, tryck av text och bild
  • Kristianstad Stål- & Rörmontage AB, konstruktion och plåtarbete